Så här bakar jag rågbröd

Idag slutade jag redan 13 eftersom jag hade lite i överkant med timmarna. Svängde in via Axet efter några mjölpåsar på vägen hem. Sedan satte jag i gång. Arbetade en halv evighet med att få i allt mjöl. (Jag skulle SÅbehöva en sån där degmaskinsgrej, vad de nu heter [jag drömmer om en KitchenAid]). Efter 30 minuters jäsning såg det så här ut:

Som ni ser skulle jag behöva en bunke dubbelt så stor som den här...

Efter knådande, kavlande, naggande och hållande på blevdet sedan 10 "hålabryö" och 12 små rundelar:
Och gott blev det också!

Tur man har en sväris utrustad med rågbrödsbakningsverktyg! (<-vilket ord!)

Höstpromenad.

Var ut på promenad (med inslag av försiktigt joggande) nyss. Det var jätteskönt! Dimmigt var det också och dimman doftade höst! Ni vet så där lite mystiskt, fuktig säd, åker men ändå friskt. Eftersom det är så väldans jättemörkt så här sent på kvällen och dimman blev tjockare ju längre jag kom fegade jag och svängde av vid stundarsvägen i stället för att gå min "vanliga" (tro inte att jag är någon friskus men då jag är ut och gå så går jag så gott som alltid samma runda) tur runt båskastået. Det blev bara drygt halva rundan men jag anser att jag kompenserade med joggandet! :D Dessutom går jag mest för att det är skönt. Hösten är den årstid jag helst går ut och går. Vet ej varför.



Tage. Det känns inte alls bra, ÄNNU en ung person som man "vet vem det är" dör. Det börjar bli alldeles för många ungdomar på alldeles för kort tid. Jag trodde faktiskt han skulle dyka upp vid liv. Eller jag inbillade väl mej kanske.

Det här går inte.

Hur skaffar man sej vänner? Jag behöver någon kompis som finns nära. Nu.

Kändes värre än vanligt i dag. Men vad kan man. Man bara fortsätter. Fast det vore skönt med en sån där tonårs-promenad på Bonäsvägen i Bäckby. En lång ensam promenad där all frustration kommer ut.

Det är bara så tråkigt.

Fast allra bäst vore det ju om man skaffade sej ett eget liv så man slapp känna att en sån promenad vore bra.

Here I go again.

knit for others

Jag älskar färgerna! De känns lite stora och pösiga men jag låter dem vara tills du provat och sagt vad du tycker. Men så här ser den här ut just nu.

En sån här har jag:

En sån här stor sötsak (bautakluppan, inte bananen-den är bara med för jämförelse) kan man få av Alex om man är jag. Skulle vilja öppna och se hur den ser ut och hur den smakar men jag kan ju inte hålla på och käka hur länge som helst. (Lite har jag nog ändrats sedan jag hade en och samma röda marknads-slickepinne under en lite väl lång tid i mina yngre år.)

Anyway, Tack gubben!

Lilla Linda.

Jag blir så trött på det här. Var jag än är på praktik så är jag "lilla Linda", "Lillon" eller än värre "lissboåne".


FÖR, JAG ÄR TROTS ALLT EN VUXEN KVINNA PÅ 21 ÅR. VUXEN!! JAG ÄR INGET BARN, INGEN TONÅRING UTAN EN VUXEN PERSON! JAG MÅ VARA GANSKA KORT, MEN JAG HAR HAFT HANDLEDARE OCH KOLLEGOR KORTARE ÄN MIG! JAG MÅ VAR UNG OCH KORTVÄXT MEN DET GÖR MEJ INTE TILL ETT BARN ELLER NÅGON DET ÄR OKEJ ATT PRATA BEBISSPRÅK MED.

Jag har inget emot att folk kommenterar, skojar med eller på annat sätt anmärker på min längd, bara det är min längd i sej det handlar om. Intellektet och "vuxenhetsgraden" har inget samband med längden. Jag kan själv ha "roligt" åt min längd, jag har så vitt jag minns aldrig tagit illa upp då någon sagt något om min längd. Och jag förstår bra vanligt vuxet tal.

Jag känner mej nedvärderad och nertryckt då folk behandlar mej som ett barn. Det känns som att jag aldrig får vara vuxen.

Ville bara slänga ur mej lite.

Fääärdii (?)

Mina allra första självstickade vantar. Och det var enkelt, snabbstickat och kul!

Har inte bestämt mej för om de får lämna så här eller om jag ska tillägga någon detalj eller mönster.

Lovikka

At the moment håller jag på att sticka ett par lovikka-vantar. Började för ett par timmar sen och set går bra. Nu närmar jag mej dock tummen och eftersom jag aldrig stickat varken vantar aller tummar misstänker jag att mina nerver kommer att svika. Då blir det kanske bare en vante med en taskig tumme. Jag har ju trots allt en strumpa på hälft från i fjol. Den första blev klar men vid hälen på den andra fick jag nog.

Har planer på att åka och inhandla en ny telefon idag också. Är på vippen att överge nokia för en sony-ericsson. Får se vad det blir, om det blir.

Det plus Liza Marklunds "Studio sex" är vad min helg kommer att gå ut på då gubbs for till Danmark för några timmar sedan.

Nybakt

I kväll har jag svängt ihop ett gäng farmors semlor. Trots att klockan var en hel del och jag åt middag lite sent ansåg jag att det vore synd och skam att inte käka en nybakt semla. Gott var det! Men nu får jag straffet, magen är inte nöjd med mitt val att trotta i mej pösigt nybakt bröd den tiden på dygnet.

Det var ändå nästan värt det.

Det här är pepp för Jessica och mej!

Var in på Winha just. Såg att vi då vi har den här praktiken avklarad så är vi halvvägs poängmässigt. 135 av 270!



Känns ganska skönt.

Kärlek

4

år tillsammans firar vi idag, älsklingspojken och jag.

Tyvärr firar han i Sverige och jag här i hemlandet. Men vad gör det, man kan väl fira en annan dag!

Jag drömmer mej bort

till ett Liina. Men det är alldeles för stort så jag drömmer om Eveliina i stället. Även om det också är för stort... Varför i hela fridens namn ska de finaste husen vara så enorma. Spännande och roligt är det iaf att sitta och titta och drömma. Tänk, ett HUS! Fast det kan ju ta ett bra tag ännu. Men ändå.