En sånhe sak.

1. Ta fram din mobil.
2. Bläddra igenom din inkorg!
3. Stanna när du räknat till 10 och skriv första meningen i det sms:et.
4. Gör så på varje fråga.

Vad skulle du säga om din partner var otrogen?- Hej! Dö svara int na...

Vad säger du alltid till din bästa kompis?- Va du e söt!

Vad är det första du säger när din kompis blivit påkörd av en buss?- Ja vi je no åp vieg pojkan å jag.

Vilket sms blev du mest berörd av?- Ja saknar dej å!

Vad skulle du skrika om du vann en miljon?- Men först å främst gått vi väl bestäm vem vi ska undersök.

Vilka ord skulle du säga till gud om du träffade honom?- Hej! Ska dö ga på datorin na?

Vad vill du höra mest av allt?- Ja skådar på matchin nö!

Vad kommer bli dina sista ord vid liv?- Hej! När åker du?

Italia

Väl framme i Bergamo 22/5 är det första jag ser min kära systeryster med denna skylt i händerna! Vilket underbart välkomnande! (Pupsik är bara med och visar upp sig på bild.)

Hettan som slog mot mig var grym, under största delen av min tid i Milano var det 35-40 grader på dagarna. Sedan mitt i natten kunde det sjunka ner mot 20-25. Innan Faster och Kusinerna kom på söndag kväll spenderade Systeryster och jag mest tid på att umgås, sova, äta, mysa och shoppa lite. Måste säga att det nästan var den bästa delen av resan. Höjdpunkten var absolut Sisteri.

På måndagen var vi och shoppade hela gänget. Vi var också och tittade på Duomo:


En staty bredvid:

Ganska mäktigt var det nog där inne. Då vi väl slapp in vill säga, man fick inte visa axlarna och efter ett försök med servetter under axelbanden var vi tvungna att gå och handla t-skjortor...

Alla fönster var i den här stilen, men med olika berättelser "i" dem. Bilderna är väldigt dålig kvalité, tyvärr.

På tisdagen for vi till Como, där finns en sjö mitt bland en massa berg. Väldigt vackert!

För att ta sig upp på bergen åkte vi en funicular(?), ett minitåg som for brant uppåt.

Och fast det var lite läskigt (4/5 i min familj lider av höjdskräck) så var utsikten mäktig!

Vi strosade omkring på smågatorna där uppe ett bra tag. Massor med fina hus med mäktiga trädgårdar och underbar utsikt. Men med min mage blev det en del av den här ställningen under dagen, alla dagar.

Vi åt gott mest hela tiden, både det vi kokade själv och det vi åt ute. Både pizza och pasta inmundigades. Och en massa glass föstås!

Det har varit helt underbart, fast värmen var utmattande. Skulle gärna ha stannat några dagar till och bara slappat hos Systeryster. Men tiden tog slut och det var dags att åka hem. Grät en skvätt och önskade att jag kunde packa ner kära systern i väskan. Sedan for vi.

Och för er som undrar; jag köpte bara t-skjortan från H&M och ett armband åt mig själv. Däremot fick bebisen ett antal plagg av både mig och blivande mostern. Av Systeryster fick jag också en jättehärlig mamma-skjorta som kommer att användas flitigt i sommar! Det är helt enkelt inte så lätt och roligt att shoppa kläder då man har en ständigt växande kula på magen. Inte ens i Milano.

Moa

Jag minns än då vi hämtade henne, hur hon slängde sej på rygg och ville bli kliad på magen. Den fula handduken hon satt på i bilen och hur Systeryster tvingade mej att torka slem ur ögonen på henne dagen efter. För annars skulle hela ögonen bli fulla av det, lilla jag tänkte inte så långt att Systeryster själv skulle ha kunnat torka bort det. Jag byggde hinder i trädgården och hoppade med Moa. Hon kunde klockan och visste när familjemedlemmarna skulle komma hem, hon älskade ost. Moa var världens bästa hund, lekkamrat och kompis. Ibland var det bara hon som "förstod". Bilden föreställer in rätt ung Moa (tror det är första sommaren) som sitter på kanten till ett av de tre hålen min far grävde på bakgården. Älskade hund!

Min mest pålitliga vän sedan 10 år är borta. vår hund, Moa. Har vetat att det kommer att hända, nästan väntat på det i snart ett år, men det känns ändå så...jävligt på något sätt. Hon var gammal och sjuk, orkade ingenting, hon hade inget liv, det skulle ha varit själviskt att ha henne i liv längre. Men samtalet från mamma kändes ändå som ett slag i magen. Moabofs var borta, begravd i sin korg, bredvid Gunnarkissen. Jag kommer ALDRIG att få se henne igen. På något sätt kändes det inte så svårt från början, men det blir bara värre. Jag antar att jag inte riktigt insåg det i torsdags, att hon verkligen är borta. Men nu har jag svårt att somna på kvällarna och ingen att prata om det med. Ingen som riktigt förstår hur viktig hon var för mej.Hon var där när jag var ensam och rädd, när livet svek och jag mådde skit. Hon tittade sorgset på mej när jag grät och ville vara nära. Ofta var hon den enda som fanns där.Visst fanns det gånger då man var irriterad, men det vill jag inte minnas. Jag villl minnas de roliga och bra sakerna. Jag vill ha fina minnen.

Det här hittade jag då jag läste genom gamla inlägg från x3m. Det sved lite i ögonen och saknaden sköljde över mej precis som om det var igår Moa gick ur tiden. Tror att Moa kommer att sitta på en pinne i mitt minne för alltid, hon var så fin! <3

Sommarlovet 2oo9 har börjat

Dagen tent i genetik skrev jag ganska snabbt, tror också att den gick rätt bra. Efteråt fick vi veta att LP-planen nog var så gott som klar för att godkännas. Sedan var hela klassen på lunch till café August. Lite vemodigt är det nog, att min tid tillsammans med vår underbara klass är över... Men å andra sidan är det nog VÄLDIGT skönt med sommarlov nu. Vi har slitit som djur hela vårterminen.

Det är vår!

I går var vi ut på cykeltur, Alex och jag. Lite skumpigt mellan varven och flåset hakade på rätt fort men riktigt skönt var det. Hade kameran med, så här kommer lite våriga bilder från Munsmo.

Fjäälin.

Å.

Pumphus.

Fast idag är baken öm och Solf luktar kacka/kiss/lera.

En vacker dag i framtiden...

...är det här vi ska bo!

Infart.

Där i gläntan ska huset stå.

Närmaste "grannen". Ria a´la skruttig.

Lite ditt som datt.

Har inte så mycket att berätta, livet går ut på att studera och paja magen. Och eftersom jag börjat känna av bebisen är det roligare att känna efter den än att läsa på tent.

Förra helgen firade vi 1:a maj med att se på bilparad, käka glass och lakuremmar på torget och se på hockey. På lördagen satt vi hos farbror J. hela dagen, jag drack lemonad och såg på medan resten drack diverse alkoholhaltiga drycker. Hockey även då. Här får ni en bild från mjödhinken. (Lagade struvor också men glömde fotograferingen.)

Masu-bilder för er som inte läser bebis-blogg. Bilderna är från förra veckan.

Nu ser jag mest fram emot en skön, efterlängtad helg. Veckan har varit jobbig med grand finale idag, gynekologitent (som gick ganska skit) och LP-handledning.

OM TVÅ VECKOR: SYSTERYSTER OCH MILANO!

Regn

I dag har det regnat ett antal gånger. Jag var nyss ut efter posten och det kom en riktigt ordentlig skur med regn och hagel. Och som jag njöt, den här våren älskar jag regnet. Det är mysigt. Önskar att ljdet av regn på plåttak hördes lite bättre här inne. Ljudet av regn på plåttak är ett av mina favoritljud, har alltid varit.

Hade ett långt, givande samtal med systeryster i kväll. På något vis passade regnet riktigt bra efter det. Lite mycket på gång i huvudändan nu kanske.

Fast solsken och värme är också bra.