Är lite nostalgisk idag. Funderar på min underbara lågstadietid. I Kåtnäs lågstadieskola var allt underbart (för det mesta). Skulle det vara möjligt skulle mina eventuella framtida barn gå i skolan där. Tiden med Helena, Britta och Mangsin och Gunvor förståss är värd att minnas.
Jag vill påpeka att vi i den skolan var väldigt... hmmm.. jaa nära varandra, det är ju en liten skola.
Då jag gick i femman och sexan satt jag mitt emot Mangsin vid maten. Han var bästa lunchsällskapet där. Förståss satt mina vänner bredvid.
Gunvors mat var bland den bästa jag ätit men hon lade alltid VÄLDIGT mycket ost på ugnsfisken och det var en stark ost. Den brukade jag alltid peta bort.
Mangsin däremot gillade osten så under de två sista åren i Kåtnäs gav jag helt enkelt osten åt honom och han tog tacksamt emot. Detta tyckte de andra barnen var lite småäckligt men jag hade ju inte börjat äta innan jag gav osten...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
hmmm....ja det kan man kalla en alldeles speciell närhet!:-) vi saknar alla den tiden... även om jag slängde bort det jag inte ville äta själv.
Fia
Ja precis. Mangsin je besta lärarin, sjölv gaar ja i hyögstadie nu. Gunvor as matin va GOOD:D
Nostalgi. Nostalgi. Min lärarinnan hette Inger Westerback! Mycket trevlig skola må jag säga.
Skicka en kommentar