Har de senaste dagarna haft lite hemlängtan. Och nej, det är inte Närpes som lockar. Det är vårt gamla hem. Ibland saknar jag det otroligt mycket. Kan sitta och kolla genom gamla blogginlägg och bli riktigt ledsen över att vi inte bor i gamla lägenheten mera.
På något sätt har jag inte fått det här hemmet att kännas lika mycket "hem". Vet inte vad det beror på. Men jag trivdes ju väldigt bra där borta. Visst trivs jag här också, men inte lika bra... Har försökt, men än har jag inte fått in den rätta känslan. Vet inte riktigt vad jag ska göra för att det ska bli rätt.
Man kan ju inte gå ut på samma sätt här heller. Det finns ingen gård, ingen balkong, inget "privat utomhusställe". Har ingenstans att vara riktigt. Inte känner jag någon här heller. Iofs träffade jag väldigt sällan någon medan vi bodde i Vöråstan heller, men där var man iaf en i mängden. Här finns bara en massa folk man inte känner men som hälsar på en ändå (vilket iofs är trevligt), och ända stället man kan gå till är typ Axet. Vet inte om det är lägenheten eller stället som drar ner på min hemkänslefaktor. För visst tycker jag om lägenheten och Solf är hur fint som helst. Kanske det blir bättre till sommaren. Eller då vi får sofforna så jag kan göra klart här.
Det kan ju kanske bero på att jag är så mycket ensam här också, vad vet jag. Jag vet ingenting nu.
Det kanske märks att jag är i en svacka just nu. Bara väntar på att det ska börja gå uppåt. Som det är nu är jag inte helt nöjd med något, inget känns riktigt bra och jag får ingenting gjort. Skriver blogg mest för att skriva av mej allt som vill ut. Om någon tycker att jag är deprimerande behöver man ju inte läsa. Det blir nog bättre så småningom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar